Jag är på gång!

 

Det spirar i snön

I höstas vissnade jag ner och lade mig platt

lät mig absorberas av jorden

drogs neråt

till min friska kärna

i löken hittade jag näring

nu har jag samlat kraft

månader av vila och eftertänksamhet

tänk om jag hade visat mitt glada ansikte redan i december

jag hade fått solkiga blad

gula kanter

fått luta mig mot mina grannar för att orka stå

så jag stannade kvar

mörkret slöt sig om mig

jag var alldeles stilla

och ur min lök kom nytt liv

spetsar i naken jord

sakta framåt, aldrig tillbaka

maskar arbetar för fullt

förvandlar fjolårets löv till smulig mull

bearbetar det som varit och ger nytt liv

vill visa min blomma för världen,

armbågar mig fram bland prasslande blad

torra och avmätta möter de min krispiga yta

inget kan hejda mig nu

jag söker ljus

jag har gjort min resa

den har gjort mig stark

när det händer igen

vet jag

att jag reser mig

 

Leave a Reply

åtta + sjutton =